Om konkurser

Källa: Konkursförvaltareföreningen

Konkurs
 
 
En kortfattad beskrivning

Konkurs är ett värdeladdat ord med lång historia. Vi härleder vår konkursrätt från den Romerska rätten och i princip är förfarandet detsamma nu som då. Här följer en översiktlig beskrivning av konkursinstitutet.

Konkurs är en rättslig konsekvens av att inte i rätt tid kunna betala sina förfallna skulder och att denna oförmåga inte endast är tillfällig (obestånd). Lagen gäller både fysiska personer och juridiska personer.

Den som inte kan betala sina skulder kan själv begära sig i konkurs hos tingsrätten, som oftast godtager det egna påstående om obestånd. En fordringsägare kan, om han inte tror sig kunna få betalt, begära att den skuldsatte försätts i konkurs för att på det sättet kunna få del i den skuldsattes tillgångar, sålda och fördelade. I det senare fallet gör tingsrätten en noggrann prövning om inte gäldenären medger ansökan.

När någon genom beslut av rätten försatts i konkurs förlorar han (med vissa smärre undantag) rätten att förfoga över sin egendom, rätten att driva rörelse och att ingå avtal samt under begränsad tid rätt åka utomlands. För juridiska personer gäller det senare ställföreträdaren.

Rätten utser i samband med konkursbeslutet en förvaltare, i regel en advokat som i huvudsak ägnar sig åt konkurser och affärsjuridik och som byggt upp en i lagen förskriven organisation för konkursförvaltning.

På nästa sida finns mer att läsa om konkursförvaltaren.
Förvaltaren skapar i varje konkurs en unik organisation som benämnes konkursbo. Inom ramen för denna organisation omhändertager han den egendom som gäldenären förlorat sin rådighet över och utför i övrigt det arbete som lagen föreskriver och en affärsmässig avveckling av gäldenären tillgångar kräver.

Hos Kronofogdemyndigheten finns en organisation som heter Tillsynsmyndigheten för konkurser (TSM) och som utövar tillsyn över konkursförvaltarnas verksamhet. Konkursförvaltningen inleds med att förvaltaren går igenom konkursgäldenärens
egendom och avtal med denne samt informerar personal, fordringsägare och TSM om situationen i konkursen. Beslut fattas om eventuellt fortsättande av gäldenärens rörelse, uppsägning av och lönegaranti till anställda, hantering av avtal samt organisation av den fortsatta förvaltningen i formellt och affärsmässigt avseende.

Konkurslagen föreskriver att gäldenären till förvaltaren skall lämna uppgift om tillgångar och skulder, panter och avtal, bokföring och annat som är av betydelse för att bedöma konkursens omfattning. De lämnade uppgifterna sammanställer förvaltaren till en bouppteckning som gäldenären eller ställföreträdaren med ed får bekräfta riktigheten av. För detta håller tingsrätten edgångssammanträde. Om konkursboets förvaltning inbegriper en rörelse görs i fösta hand försök att rekonstruera denna. I annat fall försöker förvaltaren att genom egen organisation, anbud eller auktion sälja tillgångarna så fördelaktigt som möjligt.

En konkursförvaltare har stor erfarenhet av att driva rörelse, genomföra rekonstruktion och avyttra tillgångar med gott resultat. Det åligger en konkursförvaltare att utreda omständigheterna bakom en konkurs. Detta sker genom en särskild granskning av gäldenärens verksamhet och beskrivs i en förvaltarberättelse. Förvaltaren är skyldig att anmäla eventuella brott som han iakttager vid sin granskning. Han är också skyldig att återvinna det som felaktigt försvunnit från gäldenären före konkursen.

Förvaltaren har ytterliggare en mängd arbetsuppgifter såsom indrivning av utestående fordringar, separering av det som tillhör andra (lånad, hyrd eller förvarad egendom o dyl.), utredning av skulder och panter m m.

När gäldenärens tillgångar förvandlats till likvida medel och verksamheten utretts avslutas konkursen genom att förvaltaren upprättar en arbetsredogörelse och avger slutredovisning för sin förvaltning. Samtidigt gör han ett förslag till tingsrätten om hur tillgångarna skall fördelas mellan olika fordringsägare.

Konkursen är formellt slut när förvaltaren avgivit slutredovisning. För denne återstår dock att skicka ut utdelningen när tingsrättens beslut vunnit laga kraft. Juridiska personer upplöses i samband med att konkursen avslutas.

För fysiska personer upphör konkurstillståndet men skulderna som inte blivit betalda finns formellt kvar. Det är dock vanligt att fordringsägare i och med konkursen skrivit av sin fordran och inte längre gör den gällande.

Konkursförvaltaren

En kortfattad presentation

När en tingsrätt förklarat en juridisk eller fysisk person i konkurs skall rätten utse en konkursförvaltare att handlägga konkursen. Här följer en presentation av denna man eller kvinna.

Rätten skall till konkursförvaltare utse en person som har goda juridiska kunskaper i obeståndsjuridik, affärsjuridik samt en rad andra centrala rättsområden såsom arbetsrätt, immaterialrätt, straffrätt m fl. Förvaltaren skall också vara en skicklig företagsledare och affärsman som skall kunna hantera såväl daglig förvaltning av företag som avyttring av konkursegendom. Till detta kommer att förvaltaren skall ha en bra organisation som kan hantera allt som sammanhänger med drift av företag, inköp och försäljning, personaladministration, bokföring m m. Förvaltaren måste slutligen ha goda personliga kvaliteter såsom gott omdöme och hög integritet. Inte sällan ställs förvaltaren inför beslut som gynnar eller missgynnar någon intressent i konkursen. Att förvaltaren äger borgenärernas förtroende är därför avgörande för hans möjlighet till framgång i sitt arbete.

Förvaltaren intar i viss mån en särställning i svensk rätt eftersom han har vissa arbetsuppgifter som innebär att han bedriver myndighetsutövning. Förvaltaren handlägger t ex. de anställdas rätt till lönegaranti och meddelar i dessa ärenden beslut som kan överklagas till domstol.

Förvaltarens arbete med konkursen finns beskrivet på annan sida i denna hemsida "Konkurs".

Förvaltaren är för sitt uppdrag berättigad till skälig ersättning. Hur arvode skall bedömas framgår av konkurslagen. Ersättningen fastställes av tingsrätten och grundar sig på konkursen omfattning, svårighetsgrad och den skicklighet varmed uppdraget utförts. Innan tingsrätten fastställer ersättningen har förvaltaren lämnat en utförlig arbetsredogörelse och en redogörelse för förvaltningens resultat. Dessutom har tillsynsmyndigheten och de borgenärer, som så önskar, haft tillfälle att yttra sig.

Förvaltarens kostnader och ersättning betalas av konkursboet om det finns medel till detta och i annat fall av staten.

Till konkursförvaltare förordnas, med hänsyn till de krav som ställs, nästan uteslutande advokater, som domstolarna vet har kompetens och förfogar över erforderlig organisation.

De advokater, som åtager sig uppdrag som konkursförvaltare, är dels medlemmar i Sveriges Advokatsamfund och dels medlemmar i något av de tretton konkursförvaltarkollegier som bildar den rikstäckande organisationen Konkursförvaltarkollegiernas förening.